Är de politiska skandalerna en skapelse av giriga eller omdömeslösa förtroendevalda människor som inte har sin förankring hos de “vanliga väljarna” ?
Under de senaste månaderna har vi ,vad man i folkmun kallar “drevet” mot offentliga personer, läst om dessa personers klumpiga försök att kapa åt sig förmåner av olika slag. Med förvåning och bestörtning reagerar “folket” över dessa oacceptabla tilldragelser . Men vad som man blir mest förvånad över är att man betraktar sina handlingar som helt normala och självklara rättigheter.
Hur kommer det sig att personer som uppnår en viss status, tappar både omdöme och förståelse vad som är etiskt accepterat hos vanliga gräsrötter . Förmåner eller “förläningar” vi “vanliga gräsrötter” aldrig kan skaffa oss Men som verkar vara självklara för vissa ämbetsföreträdare eller politiker på hög och låg nivå.
Vad är det som gör att denna kategori aldrig lär sig av historien och hur samhället reagerar på dessa avarter av förmåner som man självutnämnt anser vara normala och högst berättigade?
Redan 1881 kunde man läsa om hur en högt uppsatt politiker skaffade sig förmåner på ett oacceptabelt sätt. Sedan har vi under mer än 130 år läst om “klippta kvitton” ,skatteplanering, hävdade sexköp och nu senast utnyttjandet av valfriheten till skola och omsorg .
Med tanke på den långa och omfattande historia vi har i Sverige , där den ena “skandalen” efter den andra avslöjas i media måste man ställa sig frågan. Lär sig aldrig våra folkvalda av dessa händelser ?
Nu senast läser vi om hur en förtroendevald ordförande, som inte är på plats ,lyfter sina arvoden med motivering ” Partiet och jag är överens” . Det framgår tydligt att våra folkvalda politiker är bosatta på en annan planet där deras självutnämnda moraluppfattning och etiska förhållningssätt lever ett eget liv.
Det är förmodligen en stilla och förmodligen helt oacceptabel önskan att personer som väljer att ställa sina kunskaper till allmänhetens tjänst . Även förstår att man måste lära sig en social kompetens som omfattar svåra och nödvändiga etiska regler. Regler som självklart innebär begränsningar av personliga förmåner av allehanda slag.
stephan philipson
