Får du valuta för din skattekrona

Kungsbacka är sedan många år en mycket välmående kommun . Med tradition att vara en attraktiv plats för många välbärgade människor skapades bilden av Kungsbacka som ett sommarparadis . Närheten till bad och vacker natur har lockat många att flytta till kommunen. En snabb Befolkningstillväxt har lagt grunden till att skattekraften i kommunen  är bland de högsta i Sverige.Vi har även sett en utveckling ökat skatteuttag  i Kungsbacka som inneburit att man gått från ”lågskattekommun till kraftigt ökat skattetryck ” . På grund av denna utveckling av ökat inflöde av skattekronor ,är Kungsbacka idag en ekonomisk stabil kommun . Kassan är välfylld. Under de senaste 10 åren har kommunen fyllt på skattekistan med ca 1 miljard skattekronor.

Grunden till denna ekonomiska utveckling  kan vi bland annat hitta i följande orsaker.

Kungsbacka har en mycket hög förvärvsfrekvens (antal som arbetar) För män respektive kvinnor ligger den på 86% respektive 83%. Det är bland det högsta i landet! Generellt är de boende i Kungsbacka  välutbildade och ca 40% har högre utbildning. Denna nivå är  mycket hög jämfört med landet som helhet. Det är även  en stor andel egna företagare i Kungsbacka. När vi sedan lägger på en  inflyttningstakt som innebär att kommunen är en av de snabbast växande i Sverige, leder det till en  fördelaktig ekonomisk tillväxt. Men frågan man skall ställa sig är om denna utveckling beror på framsynta och effektiva politiker? Eller hade vi fått denna utveckling oavsett kompetensen på vårt politiska etablissemang. Svaret på den frågan   lämnar jag till alla Kungsbackabor att  fundera  över och själva komma fram till.

Frågan vi bör  ställa, är om Kommunens invånare som frikostigt delat med sig av sina inkomster och fyllt upp kassakistan, fått  utdelning för dessa skattekronor som är bättre än jämförbara kommuner i Sverige med lägre skattetryck ?

Vid en snabb jämförelse och uppföljning av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) kan vi utläsa hur Kungsbacka står sig i den konkurrensen. Låt oss studera hur det ser ut i våra övriga kommuner i Halland. Inkomsten för kommunen , eller vad man kallar skatteunderlaget är ca 20 till 25% högre i Kungsbacka än övriga kommuner. Kungsbackas tjänstemän och politiker får ca 45 000 kronor i skatteinkomst per invånare och år att fördela till olika kommunala servicetjänster och kommunala åtaganden. Innebär det att Kungsbacka har bättre omsorg,skolor,infrastruktur,idrottsanläggningar,service mm  till  kommunens invånare än vad våra grannar erbjuder?

Om jag frågar ansvariga i våra kommuner runt om i Halland anser de säkert att man har väl så bra kommunal service mm som vi kan erbjuda i Kungsbacka.

Hur är den politiska handlingskraften i kommunen?

Ett exempel på svag politisk handlingskraft är självklart den enorma bostadsbristen vi har i kommunen. Det skall dock sägas till kommunens försvar att man hela tiden hävdat att det är de fria marknadskrafterna som skall råda och bostadsbyggandet är inte kommunens sak att ta ansvar över. Detta har man lämnat till byggföretag att bestämma över. Ett uppvaknande från denna inställning är den nu pågående byggnationen som pågår i Kungsbacka. Visst ljus kan vi se i tunneln som på sikt kanske kan lätta upp den brist som för närvarande råder och är en verklighet för många bostadssökande.

En annan eftersatt verksamhet är en långsiktig och hållbar uppbyggnad av attraktiva markområden  till företagsetableringar. I kommunen finns det många välutbildade personer som är mycket intressanta för olika företag att anställa. Men på grund av en eftersatt och i vissa fall negativ inställning till företagande har kommunen förmodligen missat ett antal möjliga etableringar. Vi har däremot sett företag som lämnat kommunen eller valt andra platser att etablera sin verksamhet . På sikt är detta en dålig politik för hållbar ekonomisk tillväxt.

En provocerande fråga är om  skolan får ut det som borde vara möjligt med tanke på att Kungsbacka ligger högre i kostnader än många övriga kommuner i Sverige. Är det på grund av ineffektivt utnyttjande av personalen eller är det en för hög internkostnad som leder fram till kostnadsutvecklingen? Får skolans verksamhet bekosta en ineffektiv lokalförsörjning och därmed minskar möjligheterna att lägga resurser på utbildning av vår kommande generation?

I vår äldreomsorg är kostnaderna högre än i flera av Sveriges övriga kommuner. Men det är tveksamt om vi har en bättre omsorg och service till våra äldre medborgare än vad andra mer kostnadseffektiva kommuner erbjuder. Är Kungsbacka kommun i framkant när det gäller effektiva och resursbesparande system ?

Leder god ekonomisk tillväxt till självgodhet ?

Det finns alltid en risk i att tillgången på skattekraft kan leda till ett överutnyttjande och därmed bygga upp interna kostnader . Vi har sett många exempel från den privata företagssfären där välmående företag försvunnit från marknaden på grund av dålig omvärldskontroll och långsam produktutveckling. En kommun kan inte gå i ”konkurs” . Men den kan heller inte överutnyttja medborgarnas skattekraft . Vi behöver se över hela vår kommunala verksamhet och snabbt finna effektiva lösningar som minskar en ökad administrativ kostnadsutveckling och på sikt sänker den interna kostnaden som drabbar de operativa verksamheterna .

Skattesänkning – Ett alternativ till förbättring ?

En skattesänkning skulle vara en skarp signal till alla att se över och utveckla en effektiv organisation med hjälp av dagens och morgondagens tekniska lösningar.

Finns det en gräddfil för privata vårdföretag ?

Väl fungerande konkurrens på marknaden gynnar konsumenterna. Konkurrensen pressar priserna, höjer kvaliteten samt breddar utbudet av varor och tjänster.

Konkurrens stimulerar samtidigt till en bättre användning av samhällets resurser, gör det möjligt för nya företag att komma in på marknaden och stärker de svenska företagens förmåga att hävda sig på internationella marknader.

Målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens som är till nytta för konsumenterna.

Detta är något man tagit fasta på inom den kommunala verksamheten som bedriver olika former av omsorg. För att uppnå en förbättrad kvalité samt erbjuda bättre effektivitet presenterades det ”Fria valet ” Grunden för detta var att erbjuda fler alternativ för de personer som var i behov av olika former av omsorg.

Enligt Konkurrensverket skall Lagen om valfrihetssystem (LOV) som trädde i kraft den 1 januari 2009 reglera vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet. Målsättningen med LOV är att överlåta till ”brukaren” att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem.

Det är även av den anledningen Kungsbacka kommun har infört denna möjlighet för privata företag som vill utveckla sin affärsverksamhet inom omsorgs området.

Förutsättningarna för hur det skall gå till finns angivet i en broschyr som kan laddas ner från kommunens webbsida.

Det finns även en fastställd prislista på vad utförda tjänster har för värde vilket underlättar för de aktörer som är intresserade att deltag i denna verksamhet och marknadsföra sina tjänster direkt till aktuell ”marknad”. Tanken med hela upplägget av LOV var att öka konkurrensen och förbättra kvalité och utbud för de som var i behov av dessa tjänster.

Skall det skapas en gräddfil ?

Tyvärr har det under en tid framförts kritik på för låg lönsamhet hos de företag som är verksamma inom detta marknadssegment. Man anser att kommunen skall höja sina ersättningar och på så vis förbättra företagens balans och resultaträkning.

Om kommunen skulle böja sig för denna marknadspåverkan faller en viktig hörnsten bort från det som var tanken från starten. Nämligen att hålla nere kostnadsutveckling och öka konkurrensen. Varje marknadssegment har sina beslutskriterier för vilka risker och avkastning man anser vara relevanta för att agera på aktuell marknad. Detta bör i högsta grad även vara en självklarhet på en marknad där LOV är markandssegementet.

Det är därför viktig att man hittar en modell som underlättar för respektive aktörer att bearbeta marknaden avseende information och marknadsföring till aktuell målgrupp. Då får beställaren / kunden själv ta beslut om vem man är intresserad av att anlita.

Att kräva högre ersättningar för sina tjänster och därmed ställa sig längst fram i kön av skattedrivande åtgärder, kan inte vara en framgångsrik väg att gå.

Ett besök i verkligheten

Jag har i dag följt Demensteam i Kungsbacka En spännande och lärorik dag . Först vill jag därför tacka all personal i gruppen för den öppenhet som visades vid mitt besök.
Under några intensiva timmar träffade jag flera av våra medborgare vilka med tacksamhet och stor inlevelse gav beröm för deras härliga och positiva bemötande .Några svårigheter fanns inte . Fokus var i stället på vilka möjligheter som kunde erbjudas för att göra dagen mer innehålls rik och njutbar.

Självklart har jag många tankar om kommunens mål och inriktning vad gäller en samlad bild av omsorgen av Dementa i kommunen . Mina frågor och funderingar sätter fokus på ;
Organisation & måluppfyllelse
Vilken ”makt” har egentligen en arbetsterapeut ?
Kommer kommunen att klara de ökande kraven på effektiv bostadsanpassning
Men till dessa och många andra frågor återkommer jag till i nästa bloggpost

Seniorer en växande målgrupp

En intensiv dag med många besökare är kännetecken för Seniordagen i Kungsbacka Här kan besökaren träffa alla som på olika sätt påverkar seniorens vardag.
För anhöriga eller vårdtagare (brukare) som är osäkra på vilken hjälp Kommunen erbjuder är detta en utmärkt mötesplats . Personligen är jag stolt att som politiker med ansvar för frågor och beslut vilka rör äldreomsorgen se det engagemang som samtliga utställare visar Både från den privata såväl som anställda i Kungsbacka kommun
Bra jobba och stort tack för denna dag