Kungsbacka – Ett defragmenterat varumärke ?!


Kungsbacka är en av Sveriges mest attraktiva kommuner. Beläget vid den vackra Onsalafjorden. Onsala fjorden är dessutom en tummelplats för båtturister och tävlingsseglare. En marknadsplats som borde göra vilken kommunpolitiker lyrisk och full av tankar kring utvecklingsmöjligheter och tillväxtfaktorer. Motorvägen som binder samman Norge – Sverige – Danmark med övriga Europa gör inte det hela sämre. Denna huvudväg gör Kungsbacka till en lättåtkomlig marknadsplats för besökanden från när och fjärran.

Kommunen borde på många sätt vara en sjudande och aktiv tummelplats för företag ,turistnäring och inflyttning av nya medborgare. Vad gäller inflyttning och ekonomi är kommunen en av Sveriges snabbaste växande och ekonomiskt starkaste kommun. Men hur är det med varumärket Kungsbacka? Vad står det för och på vilket sätt har det ökat i värde och vad gör våra politiker och tjänstemän föra att vårda denna värdefulla symbol  ?

För att ta reda på detta har jag försökt att få det beskrivet av olika personer som borde kunna förklara detta väldigt väl. Den första och bästa instansen borde självklart vara ”Nämnden för turism”.

En förfrågan sändes in till  nämnden med frågan vad man har gjort för att locka till sig ”turister  från när och fjärran”. Under tiden som strateger och övriga funderar på min förfrågan har jag besökt en spännande plats i Kungsbacka. Med direkt anslutning till Onsalafjorden ligger Gottskär. En pärla i Kungsbackas varumärke.

DSC_0023

Vården av varumärken innebär att produkten bör signalera något positivt och intressant. Det är självklart en bra förutsättning om kvaliten av ”produkten” motsvarar de förväntningar man har som turist. En viktig del av varumärket är även en positiv upplevelse . Detta är en mycket viktig del vad gäller ”varumärken  inom besöksnäringen”. Det var därför med bestörtning som  jag möttes av en negativ syn när mina steg styres mot den viktiga ”bekvämlighetsplatsen” i en gästhamn. Toaletten ! Det visade sig, efter visss efterforskning, att denna dörr hade lämnat  detta budskap i flera månader.

DSC_0026

För att undersöka lite mer i väntan på ”svaren från Nämnden för kultur och turism” strosade jag runt lite och försökte få en  bild av hur man marknadsför denna del av kommunen. Men under min korta vandring kunde jag konstatera att underhållet av varumärke Kungsbacka vad gäller Gottskär är både slitet och i behov av kraftiga renoveringsåtgärder.

DSC_0007

DSC_0012

Med stort intresse väntar jag in svaret från ”Nämnden för turism och kultur” hur de ser på konsekvensen av hur värdet av varumärket påverkas av  bristfälligt underhåll. Eller är det så att man kommer att sända frågan vidare till ”Nämnden för teknik” som sedan sänder frågan vidare till ”Nämnden för service” som sänder frågan vidare till ”Nämnden för fritid” som ……..

Under de kommande veckorna skall jag försöka få klart för mig hur Kungsbacka kommun ser på sitt varumärke och vilken gemensam strategi kommunen har. För det kan väl inte vara så att Kungsbacka fortfarande är uppdelat i de gammla beståndsdelarna  Onsala,Gottskär,Särö,Kullavik,Åsa,Fjärås,Frillesås mm .

Min fråga som söker svar är om Kungsbacka är en defragmenterad och påtvingad intergration av olika delar som fortfarande ser sin del som den viktigaste? Den frågan hoppas jag kunna svara på under de kommadne veckorna.

Kungsbacka – En kommun i tjänstemännens våld ?


I en demokrati förutsätter vi att beslut och förändringar sker enligt Kungsbackas politikers vilja och inriktning av olika verksamheter . Detta är uppenbarligen inte fallet . Vi kan läsa att en tjänsteman på eget bevåg genomför åtgärder vilka påverkar många familjer i Onsala.

Nedläggning av förskolan i Onsala

Nedläggning av förskolan i Onsala

När vi läser tidningen säger en av våra ledande politiker att ” vi politiker har blivit förda bakom ljuset och överkörda av tjänstemännen”.

Om detta är sant, vilket jag utgår ifrån, är situationen i Kungsbacka allvarlig och förtroendet för hur beslut verkställs kört i botten. Kungsbacka har sedan en tid tillbaka lutat sig mot att vara en kvalitetskommun och med hjälp av BITT skall dialog och medborgarinflytande hållas högt. Vad vi nu ser är en tjänstemannautövning som slår det mesta i vår luttrade kommun.

”Någon var tvungen att stryka på foten” säger verksamhetschefen Tommy Korsell. Ja, uppenbarligen anser han att det är föräldrar som skall ta denna smällen för att han skall klara sitt uppdrag att bereda plats till den prestigefyllda flytten av elever från Presseskolan. Är det sant att inga politiker var informerade av denna förändring?

Var inte Anders Ekström Ordförande i nämnden inte medveten om vilka konsekvenser tagna beslut i Nämnden kunde få? Jag tvivlar på detta.

Mörkning av konsekvenser  hör inte hemma i vår kommun. Det borde både tjänstemän och ansvariga politiker vara medvetna om .

Medborgardialog – För vem och till vilken nytta


Morgonen började som vanligt med en kopp kaffe och den lokala tidningen Norra Halland
Nu var det förstås inte dagsfärska nyheter jag läste i tidningen utan nyheter från fredagens 6 juli nummer . Första sidans två rubriker ger mig en snabb sammanfattning av dagens politiska klimat och den berömda ”medborgardialogens värde” i Kungsbacka kommun.

Politiker bör lyssna mer och är dessutom ”ute och slirar med sanningen” . Nyfiket läser jag vidare för att se vad som kan ligga bakom dessa kritiska åsikter om de förträffliga och insiktsfulla makthavarna i kommunen.

Det var ju bara två månader sedan man i kommunhuset klappandes på varandras skuldror utbrast i lovsånger över hur väl man tog vara på alla medborgares intressen.

När jag bläddrade vidare faller Mina ögon på en krönika om överfulla fritidsgrupper och oro inför hur barnen och dess pedagoger kommer att klara att ge vardagen innehåll .
Det visar sig att man i kommunplaneringen ännu en gång blir överraskade av att barn som föddes för 6 år sedan plötsligt blir 6 år äldre och skall nu erbjudas berättigade fritidsaktiviteter .

I samma nummer av tidningen står det även att läsa om hur man från våra eminenta beslutsfattare återigen ställs inför ännu en överraskning . Skolorna i Onsala är både för trånga och samtidigt för många !?

Jag kan med lätthet sätta mig in i alla oroliga föräldrars funderingar kring hur deras barns skolgång kommer att påverkas av dessa tänkta förändringar och ständiga förflyttningar mellan olika skolor. Vad som jag personligen tycker är egendomligt är att dessa frågor har pågått i Onsala sedan 1983 !
Det var året vår familj flyttade ner till denna sköna del av Halland. Som ordförande i dåvarande Hem och Skola föreningen drabbade jag samman med politiker och tjänstemän om exakt samma frågor , som nu 28 år senare är lika aktuella.
Skillnaden är att vi nu är några 1000 tal fler invånare på Onsalahalvön. Detta kan inte undgått någon politiker i kommunen hoppas jag.
Redan vid ”den tiden” var statistiken och verkligheten inte överens . Med lika förvånande uttryck nu som då försökte politiker och tjänstemän förklara att de barn som man nu har upptäckt innebar stora ”problem för skolans verksamhet” .
Men förklaringen till att vi under snart 30 år inte kommit längre i dialogen och förståelse av behov är att
– ” De känns som att de lyssnar , men sedan tycker de olika och då händer det inget. Det är skillnad att lyssna och sedan ta åt sig ” Detta sagt av en ung och framsynt medborgare i kommunen.

 

Blir det denna person som om 20 år ställer samma frågor som jag gjorde och nu förs fram ännu en gång till politiker och tjänstemän i vår kommun.

Vad hjälper väl medborgardialogens teknikutveckling när man inte förstår och lyssnar på de behov som medborgarna ger uttryck för .

Det vore önskvärt att man bemödar sig med en vettig och hållbar förklaring hur det är möjligt att under minst 30 år fortsatt göra samma misstag i beräkningar av lokalbehov och befolkningsutveckling på Onsalahalvön.